Svensk ordbok 2009, webbversion
verb hängde hängt, pres. hänger
häng·er1(ha förmåga att) hålla nödvändig hastighet
när NN gjorde ett ryck hängde konkurrenterna inte med○äv. om föremål(fortsatt) hjälpligt fungera och vara i bruk
den gamla bilen hänger med än○äv. bildligt(tillräckligt snabbt) tillgodogöra sig och förstå
meddelande, resonemang e.d.
kan du ta det en gång till ― jag hängde inte meddet är inte lätt att hänga med i alla de moderna trendernahänga med (i ngt/SATS)hänga med i svängarnasesväng
sedan 17032följa med som sällskap
vard.Nollde frågade om han ville hänga med på biohänga med (på ngt/att+V)sedan 1958