Svensk ordbok 2009, webbversion

hänga me´d verb hängde hängt, pres. hänger häng·er1(ha förmåga att) hålla nöd­vändig hastighet när NN gjorde ett ryck hängde konkurrenterna inte med○äv. om före­mål(fort­satt) hjälpligt fungera och vara i bruk den gamla bilen hänger med än○äv. bildligt(till­räckligt snabbt) tillgodo­göra sig och förstå med­delande, resonemang e.d. kan du ta det en gång till ― jag hängde inte meddet är inte lätt att hänga med i alla de moderna trendernahänga med (i ngt/SATS)hänga med i svängarnasesväng sedan 17032följa med som sällskap vard.Nollde frågade om han ville hänga med på biohänga med (på ngt/att+V)sedan 1958